lördag 19 augusti 2017





                                                              Som en brosch

Glimtar från sensommarträdgården

Rosenskära och lilla vipphortensian klär varandra


        
Amerikanska blåbärens grenar är tunga av bär och det har dessutom blåst och regnat mycket. Porslinsanemonen och blåbären stöttar varandra
Visst syns det är "hon" är japanska :-)?

 Klätterstormhatt är en riktigt fin sensommarblommare, som klarar sig bra även utan sol

                               Gula rabatten är min sol en sommar som denna.


Gillar denna klättrare mer och mer för var år som går. "Duktig flicka" som blommar och blommar trots blygsam sommar.

Den vita floxen börjar äntligen slå ut. Den borde vara fullt utslagen så här dags. men, det gör inget. Jag får ju njuta lite längre av den i år

Svarta violen, 'Molly Sanderson' har aldrig tidigare blommat så här sent. En tackar och tar emot :-)

Behagligast är doften när det blåser. Kallas för trädlilja ibland

Har inte odlat blomsterkrasse på år och dar. . De har alltid blivit angripna av svarta, håriga på baksidan av bladen....urk! I år odlar jag en planta på prov i växthuset och inga skadeinsekter här inte :-)!


                           Floxen 'Natural Feelings', frilandshibiskusen m. fl. blommande växter slår inte ut. 

Provat för första gången en vidvinkelbild. Kul, tycker jag. Rakt på ett ställe vint på nästa. 


                                     Ännu är augusti här vilket betyder att sensommaren med hela sin fantastiska mognad,augustidofter och -blomning skulle kunna vara som finast nu om solen ville titta in oftare.... Sensommaren-hösten är min favoritårstid, trots att våren är den man i vinter kommer att längta till.

                                                       Ha det gott!

måndag 14 augusti 2017



                                   

                                         Magiskt morgonljus
     slutar aldrig att fascinera mig.

Med risk att uppfattas som tjatig:
Varje morgon då solen visar sig tidigt, tar jag med mig kameran för att föreviga LJUSET. Och varje gång hoppas jag kunna fånga den på ett sätt som visar för andra vad jag menar - för att - kan det vara så att  vi menar olika med morgonljus? Eller menar vi kanske det samma?
Det där kontrastrika, ibland bländande, ibland som en lysande pekpinne som pekar på en punkt, likt trollstav. Men jag gillar mest det där smygande, mjuka ljuset som letar sig på en blomma eller ett blad precis så som om den ville posera lite. - Se här! Jag tål att tittas på


Helt plötsligt förstår jag varför kristallprismor är så viktiga för mig i trädgården....


Skogsastern poserar ihop med morgonstrålen

En annan aster, Ozark-aster står i kö för morgonsolen 
(Syn. Symphyotrichum turbinellum)

Vit lundsköna vaknar sakta i den varma strålen

Här letar sig solen på blommor och blad på poppelfetblad, Hylotelephium populifolium


Rosenpimpinell är så fotogenisk att det är svårt  låta bli att fota den att ännu en gång  när den leker med morgonljuset

Porslinslökens intensiva blå färg får ett silverglans där solen träffar de silkiga blombladen

Så ja. Nu har jag fått gotta mig i morgonljus. Och du som läser detta inlägg undrar kanske när jag tänker lägga av med ljusvurmen? Aldrig, så länge jag lever. Vet faktiskt inte varför detta ljus är som en drog. Jag begär verkligen inte att andra ska dela denna vurm, men jag vill så gärna berätta om den för er. Den betyder något mycket viktigt för mig, precis som kristallprismorna...
                     
              Ha det supergott! 

lördag 12 augusti 2017





                                            Blommor och blad
Funderingar angående en rabatt som ska uttrycka äng - på mitt sätt.
Har till och med en liten stig i rabatten så att jag kan känna att jag går genom en äng.


                         Stigen


En oerhört ståtlig Astilbepå vänstra sidan av rabattens stig. I år blommar den ett par veckor senare än brukligt. Men, det är helt ok för mig. Den kommer kanske att hålla längre eftersom nätterna är rätt kyliga med hög luftfuktighet, vilken den bör gilla. Har inget namn på den f.n.
Rabatten börjar med milda färger i blå och rosa nyanser.

Ny för i år är denna läckra humlesuga

I den första delen, bland den milda färgerna har jag planterat en kultivar av brakved som har mörka, sirliga grenar med flikiga, fjäderlätta blad. Det går att läsa lite olika om den när det gäller till exempel höjden....?!Men, skulle den vilja ta för sig "för mycket" kommer sekatören att få jobba. Just nu, efter tre år, är den rena önskedrömmen av estetisk växtstöd... 

Lite längre fram i rabatten börjar färgerna övergå till mustiga och starka. Den övergången försöker jag mildra med vit violruta och gröna blad i olika nyanser och jätteverbenans blomflockar (De syns inte på bilden).

Rabatten sluttar kraftigt och längst ner är den lite skuggigare. Där får kungssafsan breda ut sig. Silveraxen 'Atropurpurea' har fått av mig även namnet  "Annika" därför att jag köpte den på Furets plantskola där Annika Herdersson,, som förestår plantskolan, har genom att så den mörkbladiga 'Atropurpurea'  fått denna varietet med ljusa blad men med  mörkar stjälkar.
Har dessutom planterat ett antal olika gräs, som har en etableringstid över ett par år, beroende på vädret.
Vår sommar har varit nära en katastrof. Solfattig, kyliga nätter, grått och en del regn. Men, växterna kanske gillar läget bättre än jag...dock är all blomning väldigt sen.
Jag har en del smått och gott i den rabatten som ännu inte slagit ut. Hoppas att jag får snart en flott bild med allt som växer där. :-).
Min perennrabatt betraktar jag som en målning. Därför kan jag inte skissa något i förväg. Det skulle kännas som en ritbok som man ska färgsätta ;-)Jag förstår dock alla begåvade duktiga personer som kan skapa fantastiska rabatter genom skiss - till skillnad från mig, som inte ens vet om min "målning" i slutändan blir bra ,-)

ps

Furets plantskola är en upplevelse som är helt fantastisk! Ett otroligt rikt sortiment, kunniga, trevliga Annika som gräver upp plantor om det inte finns uppkrukat. Du får goda råd med dig om frågar och de uppgrävda plantorna blir helt fantastiskt "krukade" i tidningspapper och plastpåse. Men, jag säger, ta med dig fika även här, för att du kommer att vilja stanna länge. Förutom själva plantskolan har du Annikas privata, vackra och artrika trädgård med dammar och ovanliga träd att strosa och förlora dig i.! Säger bara att herreje vilken duktig, arbetsam, kunnig, trevlig, privat plantskoleägare! 
Ta chansen och upplev det, men kolla noga öppettiderna! Annika har trappat ned lite för att få tid till sin trädgård!
                                                      ds



                                                 Ha det super!

måndag 7 augusti 2017





              Jag byter ämnet
                         från till
             och tonläget
                                 från moll till dur!

Jag var bara tvungen att rusa ut i morgonrock för att fota lite ljus! Är så ovan vid solljuset att det gjorde nästan ont i ögonen med bländande morgon.
En trädgårdsvän skrev i sin blogg om längtansväxter - och jag, jag får visa bilder om längtans ljus! Vinden är dock svinkall så att det blir bara bilder nära ytterdörren...



                          Ha det gott!
Tänk att jag hade inte en aning om att jag gillar rosa färger!
Det är lika roligt att utforska sig själv som trädgården ;-)

lördag 5 augusti 2017


                             

          Att stå ut
ännu en solfattig sommar - även om juli stundtals hade några fina dagar - är en konst i den högre gnällgenren ;-). I den säger man inte rent ut att man liiider av bristen på blå himmel.. Man klagar inte heller på regnet för att alla kultiverad människor har vettiga regnkläder - typ ...;-(, utan man  antyder bara lite fint, med en aning för gäll röst,  att "idag jobbade jag inte trädgården utan läste en bok istället. En bok som handlade om bristen på vatten..."
Alltså, nu åkallar man de där riktigt höga makterna och utbrister:"Herreje!"
Vad är det för en värld vi lever i numera? Folk i samma stad, eller bara en mil från ens oas där grönskan formligen anfaller en, har torka!!??
Att stå ut med ett leende en solfattig sommar, är också en konst och då menar man konsten om självbehärskning när man förstår att dåligt väder är inget man pratar och på så sätt sprider pessimism...utan man behärskar konsten att kunna roa sig utan sol - året om - typ . Eller kanske kan man odla den positiva livssynens ädla list ?! Man klurar ut helt enkelt sättet att se en gnutta ljus i mörkret...
Till exempel så här: Två tunga moln håller på att glida mot varandra på himlavalvet. Innan de sammansmälter till ett ännu större moln uppstår i 30 sekunder en glipa där en solstråle tittar fram! 
Jess! Nu kan man ta en bild i motljus och kolla på den då och då och tänka att "det var då som man hade sol"...och så tar man många sådana bilder vid liknande tillfällen och till sist har man ett helt "fotoliotek" med en massa soliga bilder från sommaren som passerat och utbrister i november efter en nostalgitripp "fotolioteket" att "vi hade tur med vädret" . Alla ler, står ut och är till och med nöjda efter ännu en solfattig sommar. Typ.

                          💢💢💢 Ursäkta att jag inte hittar på något bättre att berätta om.
                           💧💧💧
Nu följer en serie bilder. En bildberättelse om en sommar som aldrig riktigt infinner sig... En bild är tagen under de där 30 sekunderna i motljus...andra inte...;-)


I 30-sekunders motljus...


                    Efter 30 mm regn på ett dygn....


Innanför är det torrt och varmt, men solen kan inte ens växthuset trolla fram.


Tomatpaprikorna borde börja rodna, men nej...

Gurkan är inte beroende av sol. Här ett praktexemplar...:-)

Malaberspenaten är ingen kulinarisk favvo för mig, men som vanskött fin i sin spaljé...en välskött skulle antagligen ha med blad och mindre antal blommor...


Basilikorna mår prima. De är värmekrävande, men klarar sig bra utan sol


De få gånger då dagen är solig öppnar jag dörrarna och har för ett tunt draperi för att förhindra fåglar att irra sig in

Det räcker inte med bara värme för att chilen,

...och tomaterna ska rodna.

Men en chile, italiensk sort, som jag glömt namnet på, har röda frukter redan. De är två plantor som jag har lyckats att övervintra. 


Trädliljans blomknoppar längtar efter både sol och värme utanför glasväggen...


          Tja, gott folk! Glöm inte leendet och skrattet!
                       Tack för at Du tog dig tid!